Larsmoluft

Efter en hel dag i Larsmo med inneträning och uteträning blir man trött.

Förutom att ha vevat och böjt kroppen i olika ställningar med en käpp (läs MAQ), o-teknikövningar innomhus, mat osv. så gjorde jag något som jag länge velat testa, nämligen skjuta på en skjutvall. Det var lika kul som jag trodde det skulle vara men det var inte helt oväntat, svårt att träffa! Så länge jag hade hela svarta pricken att försöka träffa gick det hur bra som helst. Sen när jag skulle testa att pricka den mindre träffytan, som man skall försöka pricka i liggande skyttet, så blev det fem straffrundor! ( i stående skyttet har man hela svarta att försöka pricka) Och jag parstakade straffrundorna. Mellan varven blev det lite skidorintering. Skidorienteringsskytte, vilken kombo! Jag tror ingen hann bli snurrig i huvet trots de många olika momenten.

Sen är det så himla synd att det är fristil är den skidteknik som används mellan skjutningarna. Det är redan en testad sak att min vänsterfot, efter ett benbrott som gör att min fotled är lite sned och vriden, inte funkar i fristilsskor. I klassiska går det bra ännu. Vill jag åka fristil hamnar jag nog att specialbeställa skor anpassade min sneda fotled och det vet jag inte hur man gör.