gröna fingrar

Jag köpte en paprika. Jag tog ett frö och sådde det i en kruka med jord. Detta är resultatet. Den smakar bättre än de man brukar köpa i butiken.

Mitt lår är sig inte likt. Det måste vara en ordentlig sträckning jag lyckades dra på mig där ute i skogen i torsdags om kvällen. Jag har icepower:at, jag har masserat, jag har spikmatt:at, stretchat ytterligare men inget verkar hjälpa. Det var inte lätt att jobba i går med ett strejkande baklår. Det är bara att bita ihop och se glad ut tills det går över.

fredag

Jag kom inte tomhänt hem i går fastän det inte gick så värst bra i skogen (sträckte något där i hamstringregionen men nog gick det ändå att jogga runt). Nå i alla fall har jag ännu en gång lyckats kamma hem en vinst i ett lotteri. Jag har vunnit en väska och visst är den inte snygg!? så säg. Jag hoppas ni inte missar ironin där. Nåväl någon gång skall jag väl kunna dra nytta av den. orange som färg är inte min färg.
Still alive and kicking dock med en träningsvärk som heter duga. Efter gårdagens helkväll så är det väl inte så konstigt.
Hoppas alla har en trevlig helg, själv tar jag mig an helgen i förvärvsarbetets tecken.

All good things comes to an end

jag skall tillägna nästan hela kvällen åt fysisk aktivitet. Jag värmer upp i skogen med att leta skärmar och stämplar lite och sedan är det träff med vasaloppsgruppen i gymmet. Det är säsongsavslutning i skogen så jag tycker att jag måste delta. Undrar när under hela kvällen jag kommer att däcka, normalt borde jag greja det här hur lätt som helst men jag har ju varit så duktigt och hållit tillbaka med mina fysiska aktivitet de senaste månaderna och där har orken också farit.

Jag har en ny himo som jag brukar både ladda upp med och slänga i mig som återhämtningsmål ( det är inte den bästa men det är så gott men dock lite salt) och det är Pirkan parhaat halloumi-juusto. Stek den i stekpannan och släng den på mackan. Mums.

Ur allt ont uppstår alltid någonting gott

Att skada sig är inte roligt. Det vet nästan alla för förr eller senare drabbas man av någonting, det kan vara stort eller litet, kortvarigare eller långvarigare osv. Det spelar nog ingen roll om man är elitidrottare, söndagsmotionär eller någonting där mittemellan, någongång under det aktiva livet slår det till. Det man sällan tänker på och reflekterar över när man är mer eller mindre skadefri är hur mycket en skada kan tära på det ens fysiska hälsa likväl som det psykiska och mentala hälsan, oberoende på vilken nivå man ligger.

Det blev inte alls som jag ville i sommar, inte som jag planerat, inte som jag förberett mig på.
Det kommer heller inte att bli något Lidingölopp, Vasalopp osv. Jag vet inte hur länge jag hamnar att försöka förskingra mina tankar från diverse långlopp etc som jag drömmer om att få genomföra. Månader av alternativträning suger och speciellt under pågående säsong, det är inte roligt att stå som åskådare alla gånger. Ibland har det varit tungt och det är det ibland fortfarande, men man måste försöka se optimistiskt på det hela och ur allt ont uppstår alltid något gott. Jag har kommit fram till nya insikter, samt att träningsmönster och rutiner etc har blivit förändrade, kanske allt till min fördel i framtiden?
Jag har lärt mig nya saker om mig själv och ex hur man simmar snabbare:) efter n antal timmar och vändor mellan kakelväggarna i bassängen och en hel del annat.
Man kan inte få allt det man vill.
Efter regn kommer sol.

Diagnos

Hopparknä

Patellarsenetendinos - “Hopparknä"

“Hopparknä” är en form av överbelastningsskada i knäskålssenan vid knäskålsspetsen. Detta ska skiljas från en akut bristning i senan då det är helt olika behandling beroende på om det är ett hopparknä eller en akut bristning.

Det man vid Idrottsmedicin Umeå Universitet Prof. Alfredson et al har i olika studier sett att det ej är en inflammation i ordets rätta bemärkelse, analogt med sk hälsenetendinos. I den kroniskt smärtande senan kan man med olika metoder se sjuklig kärlinväxt och smärtsamma nervreceptorer/substanser.

Hopparknä är en vanlig diagnos i ett flertal idrotter som involverar hopp, löpning eller tvära stopp och vändningar. Hopparknä är en form av kroniskt smärtande sena. Det är inte farligt att ”vara igång” om man fått den diagnosen trots att det kan smärta.

Symptom:
• Smygande debut av symptomen
• Smärta vid knäskålsspetsen vid aktivitet
• Ömhet vid knäskålsspetsen
• Viss värk framtill i knäleden efter aktivitet
• Möjligen svårt att sitta med böjda knäleder under längre stund, t ex bilkörning, biobesök
• Besvär längre tid än 3 månader
• Möjligen en viss instabilitetskänsla och svaghet

Ett ”hopparknä” börjar EJ AKUT, ger EJ svullnad i knäleden, ger EJ upphakningar och låsningar. Infon är hämtad härifrån. Givetvis hittar man mera info om man bara googlar.

Jag har ju fått en diagnos över mitt knäproblem och det är hopparknä eller jumper's knee jag har lyckats dra på mig. haha, jag som hoppar så mycket! Jag vet ännu inte hur det skall åtgärdas. Nog skall det allt lösa sig dethär också.

jobblördag

Jobbhelg, förkylning och sånt.

dagens poesi

blandade känslor

Det är i morgon jag skall och ultraljud:a mitt knä. Troligtvis får jag då också reda på om jag skall dejta kirurgen eller en FT som gör en viss typ av behandling med hjälp av en viss mackapär ( själva behandlingen heter nog någonting skilt, men jag kommer inte på namnet nu just, men det är förkortning på tre bokstäver typ). Jag är lite spänd och nervös. Mardrömmen är ju ändå kirurgen, jag har ju redan skurit upp ett knä och jag har inga ljusa och fina minnen av det.
Det är kanske bäst att passa på att raka benen nu så de inte är så håriga i morgon:).