återfall

I made a deal with myself att jag skulle ta det riktigt lugnt efter Jukola. Ingen fyisk aktivitet var tillåten förutom det nödvändigaste, som t ex att ta sig till och från jobbet etc. Det gick helt bra och under midsommaren när jag jobbade försökte jag ta det så lugnt att jag inte ens gjorde rehabövningarna vilket jag i efterhand ångrar. Ju mer jag vilade destå ondare började det göra. Så jag börjare göra rehabövningarna igen och det onda försvann lite efterhand. Konsigt. Det var alltså inte helst smart att vila helt.
I torsdag fick jag det återfall och testade att race:a i skogen. det gore nog lite ont men det var nog värt det. Och vilken känsla det var, adrenalinkickarna och endorfinutsöndringen etc.. Det pirrade så skönt i benen när jag sedan skulle sova.
Det gick ju förståss inte helt bra och snabbt undan men vad kan man förvänta sig när man vilat i någon vecka. Att race:a i skogen var nog inte det smartaste jag kunde göra för nu flera dagar efteråt har det bränt sådär konstigt i benet. Kanske tyder på att det brustigt lite igen, men bara lite. Men vad jag vet så förvärrar det egentligen inte den skada som redan är skedd så det är nog bara att leva med smärtan.

Det känns lite som det krävs en tvångströja och lite handbojor för att jag skall hållas i still.