tisdag 30 mars 2010
att ta och ge
Lite tidigare i dag bland all didaktiskt tänkande och skrivande av diverse skoluppgifter så försökte jag vara lite huslig av mig genom att plantera om några blommor. I bottnen på ena krukan hittade jag en äcklig daggmask som överlevt där sedan blomman i somras varit på utsidan en sväng (en mask hade tydligen krypin in i krukan). Jag slängde ut daggmasken på direkten varpå följden blev att den dog. Så brutal jag är. Detta vägde jag upp med att sätta mig i bilen och köra till grannstaden och blodtjänst där och istället rädda livet på en människa genom att skänka bort min 22:a påse blod.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag borde också börja göra det där regelbundet...ge blod alltså. Hur ofta går du?
SvaraRaderaTre gånger om året får man ge blod som kvinna och jag brukar utnyttja de gångerna! Jag tror jag har nämnt det förut en av mina orsaker till varför jag ger bort mitt blod och det är för att jag har så onödigt högt hb. Liksom för lågt är det inte bra med högt heller. Med regelbunden uttömning så hålls det lite bättre "i skick".
SvaraRaderaSå duktig du är som ger blod. Jag har tänkt att jag borde göra det, men har aldrig vågat...borde sluta mesa och bara göra det!
SvaraRaderata med en kollega eller kompis och sträck ut armen! Visst känns det lite men det är nog minimalt med tanke på vad den smärta mottagaren kanske känner (så brukar jag tänka). Och det känns ju bara när de sticker in nålen. Man blir van med antalet blodgivningar.
SvaraRadera